Vilka värden mäter man?

Efterklangstid i högtalarlådan, frekvensrespons, spridningsvinkel samt impedans.

Efterklangstiden mäts genom att skicka in ett ljud i högtalarlådan och därefter mäta hur lång tid det tar tills ljudet har sjunkit ner under en viss ljudstyrka.

Frekvensrespons mäts med mikrofonen 1 m rakt framför högtalarens front.

Spridningsvinkeln mäts med mikrofonen 1 m framför högtalaren som samtidigt vrids omkring sin vertikala axel.

Impedans är ett uttryck för motstånd och visar hur högtalaren belastar förstärkaren. Lägre impedans belastar förstärkaren mer.

Hur mäter man?
En högtalare sätts på en vridbar platta. En meter från plattan ställs en mikrofon som mäter ljudet i en punkt och ungefär mitt för högtalaren.

Hur redovisas detta och vad säger resultaten?
Efterklangstiden redovisas i sekunder och säger hur mycket klang det är i lådan, hur lång tid det tar för ljudet att försvinna inne i en högtalarlåda. Tidsperspektivet är ofta ytterst litet eftersom lådorna vanligtvis är små.

Frekvensresponsen visas med ett diagram och ger en begränsad uppfattning om hur ljudet är sammansatt när det lämnar högtalaren. Vid mätning av spridningsvinkeln får man flera cirkelformade diagram där det visas hur långt i sid- och höjd olika frekvenser sprider sig. Denna mätning görs för att uttrycka hur högtalaren bör placeras för att få den önskade spridningen i rummet.

Hur kom TEM till?
Det började med att vi var några musiker som tröttnade på att det ljud vi hörde från instrumenten inte återgavs på ett realistiskt sätt genom högtalarna. En stor del av den information som vi visste gick in i förstärkaren (trummor, gitarr, sång, bas, sax etc.) förlorades på vägen till våra öron. Vi började fundera över orsaker som kunde ligga bakom dessa fenomen. Den traditionella tekniken för att mäta ljud visade sig vara alltför begränsad. Därför utvecklade vi en ny metod för att kunna mäta ljud på ett för örat riktigare sätt. Vi utgick från hur vår hörsel fungerar och prövade olika idéer vilka i sin tur gav upphov till tänkbara lösningar. Allt för att finna vägen till den verkliga ljudupplevelsen.

Hur mäter TEM?
Med TEM mäts alltid ljudet från två högtalare samtidigt i ett fritt rum med endast golv och bakvägg. Detta ger total kontroll över hela ljudet inom högtalarnas gemensamma spridningsområde. För att kunna förverkliga detta har vi utvecklat ett specialbyggt mätinstrument som "lyssnar" på samma sätt som vi människor gör, nämligen med våra två öron. Därav namnet: Two Ear Method.

Vad mäter TEM?
TEM mäter högtalarnas förmåga att återge och utveckla den ljudbild som två eller flera högtalare skapar samt hur de tar vara på all information som finns i signalen från förstärkaren, vare sig det är från Hifi (ljudlyssning), Surround (ljud och bild i kombination) eller PA (högtalare till publik). TEM behandlar ljudet i dess tre dimensioner: höjd, bredd och djup.

Hur redovisas mätningar med TEM?
Vi mäter inom hela den lyssningssektor som högtalarna gemensamt åstadkommer och redovisar de sämsta värdena innanför denna lyssningssektor. De oftast förekommande öppningsvinklarna ligger mellan 60-95 grader sett från högtalarfronten. Våra mätningar blir därför mycket exakta och vi kan noggrant specificera hur ljudet som kommer ut ur våra högtalare presenteras. Vi redovisar avvikelserna från genomsnittet i decibel (dB).

Vad är resultatet av TEM?
Genom utvecklingen av TEM konstruerar vi högtalare där vi har total kontroll över ett antal olika parametrar. Genom vår kontroll över bland annat fas, frekvens och amplitud kan vi åstadkomma en exakt förmedling av de inkommande ljudsignalerna. Detta gör att ljudet blir enhetligt när det går ut från högtalaren och enhetligt när det når örat.

Fas: samstämmigheten mellan de olika högtalarelementen dvs. att de vid en specifik frekvens går åt exakt samma håll.

Frekvens: hur snabbt elementen rör sig

Amplitud (styrkan): hur mycket elementen rör sig; redovisas för de olika frekvenserna i en tredjedels oktav.

Vi har åstadkommit ett sätt att förmedla ljudsignalerna på samma sätt som de upplevs från en naturlig ljudkälla.

IS:s unika ljudegenskaper
Våra mätningar utgår från en modell eller en prototyp av aktuell högtalare. TEM:s mätutrustning ger oss full kontroll på det ljud som kommer ut ur högtalaren. Det innebär att vi får data vilka leder till att vi i våra filter kan kontrollera såväl elektriska, elektroakustiska som mekaniska delningar mellan elementen. På så sätt undviks överlappningsfrekvenser (effekttopp), maskeringseffekter (bortfall av information) eller utstickande frekvenser (resonans, förvrängning etc.) som samtliga bidrar till att ta bort information.

Exempel
Ett baselements naturliga frekvensgång är variabel, dvs. vissa frekvenser är förstärkta och vissa är försvagade. De frekvenser som är förstärkta kommer att ”lägga sig över” de frekvenser som finns ovanför och ge en maskeringseffekt. Detta gör att en hel del information från ljudkällan går förlorad. Om de frekvenser vi talar om ligger mellan 80-
400 Hz kan de påverka hela ljudbilden, eftersom alla förstärkta frekvenser påverkar ljudupplevelsen i högre eller mindre grad.

När det blir för mycket av låga frekvenser hörs inte mellanregistret vilket gör att ljudet blir ”luddigt”, ”känns dovt”, ”upplevs som oklart”, eller med andra ord, för lite diskant.

Spridningsdiagram
IS:s ljud ger en bred lyssningssektor. Inom denna sektor är de tekniska värdena alltid lika bra eller bättre än de som anges i den tekniska specifikationen för respektive högtalarmodell.

Utanför denna sektor får man en gradvis reduktion av linjäriteten men informationsvärdet är i största möjliga grad bibehållet. Det vi som lyssnare kan märka är, att diskanten upplevs något svagare utanför öppningsvinkeln men att ljudet fortfarande är klart och tydligt.

Överlappande ljudsektorer
Den delen av vårt lyssningsrum som befinner sig innanför området, där de två ljudsektorerna överlappar varandra, beskriver en sektor där lyssningen är mest optimal. I denna avlyssningssektor kommer stereoperspektivet att vara mycket tydligt och själva rumskänslan från inspelningen uppfattas på ett realistiskt sätt. Enklast kan man uttrycka detta som att man upplever sig vara med vid inspelningstillfället.

Frekvensomfång
Med frekvensomfång menas hur djupt ner i basen och hur högt i diskanten högtalarna spelar.

Frekvensgång
Vi mäter signalresponsen mellan 15 – 24 000 Hz. Avvikelsen i frekvensområdet anges per 1/3 oktav i amplitud och redovisas i dB.